Hälsprickor uppstår när huden runt hälen blir torr, hård och mindre elastisk. När hälen sedan belastas kan den förtjockade huden tänjas ut och börja spricka.
För vissa handlar det mest om torr och sträv hud, medan djupare sprickor kan bli ömma och i vissa fall börja blöda.
Om du redan har besvär kan du se vårt sortiment för hälsprickor, torra fötter och spruckna hälar.
Varför får man hälsprickor?
Huden på hälarna utsätts för mycket belastning. När huden samtidigt blir torr och förtjockad minskar dess elasticitet.
När du står och går pressas hälens mjukdelar utåt. Om huden inte kan följa rörelsen kan små sprickor uppstå och med tiden bli djupare.
Vanliga faktorer som kan bidra är:
- torr hud,
- förhårdnader runt hälen,
- mycket stående eller gående,
- öppna skor där hälen inte får stöd,
- torr luft och kallare väder,
- varma duschar och uttorkande rengöringsprodukter.
Hur ser hälsprickor ut?
I början kan huden kännas torr, sträv och hård runt hälens kanter.
När torrheten ökar kan tunna linjer utvecklas till tydligare sprickor. Djupare hälsprickor kan göra ont när du står eller går och ibland kan huden börja blöda.
Det är därför bra att börja vårda huden redan när den känns torr och förtjockad istället för att vänta tills sprickorna blivit djupa.
Torra fötter och spruckna hälar – vad är sambandet?
Torra fötter är en vanlig orsak till att huden runt hälen blir mindre elastisk.
Huden behöver både fukt och fett för att behålla sin skyddande barriär. När huden torkar ut blir den lättare sträv och kan börja flagna eller spricka.
Regelbunden återfuktning är därför en viktig del både vid behandling och förebyggande av hälsprickor.
Vad gör man åt hälsprickor?
Vid lindriga hälsprickor handlar egenvården främst om att mjuka upp huden, minska förhårdnader försiktigt och återfukta regelbundet.
En enkel rutin kan vara att:
- tvätta fötterna i ljummet vatten,
- torka huden noggrant,
- försiktigt fila bort lös och hård hud vid behov,
- smörja hälarna dagligen med en återfuktande fotkräm,
- fortsätta med regelbunden fotvård även när huden blivit bättre.
Undvik att skära bort förhårdnader själv eftersom det finns risk att skada frisk hud.
Urea i fotkräm – varför används det?
Urea, även kallat karbamid, är en vanlig ingrediens i fotkrämer för torr och förhårdnad hud.
Urea hjälper huden att binda fukt och kan i högre koncentrationer även hjälpa till att mjuka upp förtjockad hud.
För regelbunden vård av mycket torr hud finns exempelvis fotkräm med 10 % urea.
Vid mer uttalad torrhet och förhårdnader finns även fotkräm med 25 % urea för sprucken häl och förhårdnader.
10 % eller 25 % urea – vad är skillnaden?
En lägre koncentration som 10 % används ofta för regelbunden återfuktning och vård av torr hud.
En högre koncentration som 25 % har en mer uttalad mjukgörande effekt på förtjockad och hård hud och kan därför passa bättre på mycket torra områden och hälar med tydliga förhårdnader.
Högre koncentrationer kan svida på känslig eller sprucken hud, så följ alltid anvisningarna för den aktuella produkten.
Ska man fila spruckna hälar?
En fotfil kan användas försiktigt för att minska hård och förtjockad hud runt hälen.
Fokusera på den torra, hårda huden och fila inte aggressivt. Om för mycket hud tas bort kan området istället bli ömt och irriterat.
Vid djupa, smärtsamma eller blödande sprickor bör du vara extra försiktig och undvika kraftig filning direkt över sprickan.
Kan skor påverka hälsprickor?
Ja. Öppna skor och sandaler lämnar hälen utan stöd från sidorna. När hälen belastas kan mjukdelarna då pressas utåt mer, vilket kan öka belastningen på torr och förtjockad hud.
Skor som sitter bra runt hälen kan därför vara ett bättre val under perioder när du har problem med återkommande sprickor.
Hur förebygger man hälsprickor?
Det är ofta lättare att förebygga nya sprickor än att behandla djupa sprickor efter att de har uppstått.
För att minska risken kan du:
- smörja fötterna regelbundet,
- ta hand om förhårdnader innan de blir mycket tjocka,
- undvika alltför heta duschar och bad,
- använda skor som sitter bra runt hälen,
- fortsätta med fotkräm även när huden känns bättre.
Kan hälsprickor bli farliga?
Ytliga sprickor är oftast främst ett komfortproblem, men djupa sprickor innebär att hudbarriären är skadad.
Om sprickorna blir djupa, blöder eller visar tecken på infektion bör de bedömas av vården.
Personer med diabetes, nedsatt känsel eller cirkulationsproblem i fötterna bör vara särskilt försiktiga och rådgöra med vården vid hudskador på fötterna.
När bör man söka vård?
Kontakta vården om hälsprickorna är mycket djupa eller smärtsamma, om de blöder återkommande eller om huden blir röd, varm, svullen eller börjar vätska.
Det är också klokt att söka råd om egenvård inte hjälper eller om du misstänker att hudproblemen beror på exempelvis eksem, psoriasis eller någon annan bakomliggande hudsjukdom.
Vanliga frågor om hälsprickor
Varför får jag hälsprickor hela tiden?
Återkommande hälsprickor beror ofta på en kombination av torr hud, förhårdnader och belastning. Regelbunden återfuktning och fotvård kan därför behöva fortsätta även när sprickorna har läkt.
Vilken fotkräm är bra för hälsprickor?
Fotkrämer med återfuktande och mjukgörande ingredienser används ofta. Urea är en vanlig ingrediens eftersom den både hjälper huden att behålla fukt och kan mjuka upp förtjockad hud.
Kan man använda fotfil varje dag?
Vanligtvis behövs inte daglig filning. För mycket filning kan irritera huden. Det är bättre att fila försiktigt vid behov och kombinera det med regelbunden återfuktning.
Varför blir hälarna värre på vintern?
Kallare väder och låg luftfuktighet kan göra huden torrare. Uppvärmd inomhusluft kan också minska luftfuktigheten och bidra till uttorkning.
Kan hälsprickor läka?
Ja, lindriga hälsprickor kan ofta förbättras med regelbunden återfuktning, försiktig fotvård och minskat tryck på området. Djupare sprickor kan behöva längre tid och ibland professionell behandling.
Källor och vidare läsning
Produkter för torra och spruckna hälar
Hos Fotproffsen finns fotkrämer och andra produkter för torr, förhårdnad och sprucken hud på hälarna.
Se produkter för hälsprickor och torra hälar →
Informationen i artikeln är generell och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning eller bedömning.